Provkapitel 1

PhotoPearls

En folkkär leksak i ny tappning – låt bilden göra jobbet

Genom att koppla aktualiteter till evenemang och göra dem bildmässiga så lyckades leksaksföretaget Munkplast med hjälp av Caprivi PR få massor av publicitet i riks- och regionalpress, radio och TV för lanseringen av sin nya leksak PhotoPearls. Försäljningen ökande med 50 procent i hela Norden. Kampanjen belönades med ett guld i PR-tävlingen SPINN (klassen Visualitet).

I detta kapitel Här får du lära dig hur fantasi och kreativitet kan ge otaliga uppslag till PR-aktiviteter, hur viktigt det är att söka bildmässiga lösningar och illustrationer, hur mottagliga medier är för aktuella ämnen, att till synes enkla jippon som tävlingar och världsrekordförsök kan vara ypperliga PR-vapen, och hur viktigt det är med ett professionellt och gediget hantverk i genomförandet. Det visar också hur man trots begränsade resurser kan uppnå goda resultat.

Bakgrund

De små färggranna plastpärlorna med namnet Nabbi har länge varit en av Sveriges och världens äldsta, mest traditionsrika, uthålliga och populära leksaker. Nabbipärlan är drygt 40 år gammal och den svensk finns knappast som inte har lagt Nabbipärlor limmade på plattor, som smycken, karottunderlägg eller andra prydnader som barn. Det finns både en nationell pärlplatteklubb och en Nabbiskola.

   Det var på 60-talet som en man i södra Sverige började skära små ihåliga plaströr i korta bitar, för att kunna använda dem som pärlor i smycken, limmade på plattor, och andra prydnader. Nabbipärlan har sedan dess varit favoritleksaken bland dagis- och skolbarn.

   Nabbi tillverkas av företaget Munkplast AB i Uppsala, med ett 20-tal medarbetare. Det är en av få svensktillverkade leksaker. Munkplast kände dock att produkten “fastnat” i en för begränsat målgrupp och med ökande konkurrens från andra typer av leksaker, och liknande leksaker från låglöneländer. Den kändes som lite “mossig” och hade inte ett tillräckligt högt förädlingsvärde. Man ville modernisera produkten och framför allt nå äldre målgrupper – utan att förlora de yngre.

   Chansen kom när Munkplast kunde erbjuda konsumenterna pärlorna tillsammans med ett dataprogram som kunde omvandla vilka digitala bilder som helst till mönster i form av numrerade små ringar som korresponderar med Nabbipärlans 30 pärlfärger.

   Med programmet kan användaren enkelt ”pärlifiera” (omvandla till pärlmönster) vilken bild som helst i en dator (familjefoton, idolbilder, historisk konst, tecknade figurer m m). Mönstret skrivs sedan ut på papper och med siffror som indikerar var Nabbipärlor av olika färger ska läggas för att återskapa den önskade bilden. Bilden kan göra hur liten eller hur stor som helst och limmas till tavlor, eller återanvändas i nya tavlor.

   Programmet patenterades och döptes till PhotoPearls. PhotoPearls paketerades som en CD-skiva tillsammans med plastpärlor i olika färger, limark och piggplattor i en kartong. Sedan var det dags för lansering.

Uppgiften

Munkplast var och är ett litet företag utan stora vinster och man hade inga resurser för en bred reklamkampanj, eller någon annan kostsam marknadsföring överhuvudtaget. VD Peter Stambeck tog därför kontakt med PR-konsulten Peter Karaszi på Caprivi PR (tillika redaktör för denna bok) för att höra om han hade några idéer till kostnadseffektiva PR-aktiviteter som kunde hjälpa lanseringen av PhotoPearls.

   Munkplasts VD visade upp pärltavlor lagda med hjälp av det nya programmet och Peter Karaszi såg den visuella potentialen i produkten och samtyckte till att hjälpa till med lanseringen.

   Budgeten sattes till 50 000 kronor i konsultarvode för lanseringen, och ytterligare 25 000 kronor i konsultarvode i ett senare skede. Till detta kom smärre kostnader för bud o dyl understigande 5 000 kronor. Totalt kostade PR-kampanjen mindre än 80 000 kronor.

   Peter Karaszi är egenkonsult (i nätverket Caprivi PR, se www.caprivi.se) och har skött PR-arbetet utan andra konsulter, dock med aktivt och entusiastiskt stöd av Munkplasts VD.

Notera att:

  • Det är svårt, nästan omöjligt, för en PR-konsult-/byrå att ”göra hela jobbet” själv utan hjälp från kunden. Det krävs engagemang och tid, fakta, stöd och hjälp från uppdragsgivaren, som ofta även bör stå som formell avsändare av informationen till media och hantera kontakterna med journalisterna.
  • Byrå eller egenkonsult? Kompetensen sitter i individerna! Men en grov generalisering är: Välj rätt person(er) på rätt byrå för svårare och större jobb, välj rätt egenkonsult för enklare jobb och när arvodet måste hållas nere.

Företaget och konsulten stod således inför utmaningen att göra den nya leksaken känd inom en mycket stor målgrupp, helst ”alla” svenskar i åldern 3-20 år – och deras föräldrar. Förutom konsultarvodet får det inte kosta något. Ett mycket starkt plus låg emellertid i Nabbipärlans starka varumärke och produktkännedom, nästan alla känner igen och har personliga barndomsminnen av den. Dessutom kunde produkten visualiseras, göras bildmässig, i motsats till många andra produkter och tjänster.

Notera att:

  • Om målgrupperna är stora – för t ex konsumentprodukter – är det svårt och framför allt mycket dyrt att nå fram med ett budskap via s k köpta kanaler (d v s reklam och liknande). PR och andra egna kanaler kan göra störst nytta i just dessa fall. Särskilt TV och de rikstäckande morgon- och kvällstidningarna når ”hela svenska folket”. Traditionell reklam har tappat mycket av sitt genomslag under det senaste decenniet, av flera olika skäl.

Vägen mot lösningen

VD och konsult höll ett första s k spånmöte för att bolla idéer. Mycket tidigt stod det klart att man måste spela på produktens visualitet, liksom det faktum att Nabbipärlan är känd sedan tidigare och troligen har ett nostalgiskt – och positivt laddat – värde bland såväl journalister som läsare/tittare/lyssnare.

De nyckelfaktorer som identifierades var:

  1. Nostalgifaktorn. Nabbipärlan var precis 40 år gammal då PhotoPearls skulle lanseras och detta faktum utnyttjades i det första grundläggande produktorienterade pressmeddelande som skickades med rubriken ”Nabbipärlan fyller 40 år – och blir digital”.
  2. Visualitet. Det faktum att man med PhotoPearls kan skapa pärltavlor av vilka motiv som helst var nyckeln till framgång i lanseringen. Det gällde ”bara” att välja rätt motiv (se nedan), rätt sammanhang och rätt kommunikation.
  3. Aktuella ämnen. Redaktioner tycker om ämnen och nyheter som på något vis är aktuella. Kan man anknyta till något som det för dagen talas och skrivs om, så ökar chanserna att få sitt material publicerat. I detta fall var 2006 året då fotbolls-VM i Tyskland spelades, med svenskt deltagande, och detta utnyttjade Munkplast och konsulten Peter Karaszi genom att initiera skapandet av en jättelik pärltavla av fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic (se nedan under ”Lösningen”).
  4. Fantasi och kreativitet. Om man låter fantasin flöda fritt under en brainstorming i grupp, så kan man skapa förvånansvärt många goda idéer under en förvånansvärt kort tid. Låt oss ta Zlatantavlan som ett exempel: det beslutades att inte bara lägga en jättestor pärltavla med Zlatan Ibrahimovic som motiv, man fann också att det bästa vore att låta eleverna vid en skola i Zlatans hemtrakt, Rosengård i Malmö, lägga tavlan, att låta den gå ”på turné” till bl a Svenska Fotbollförbundets kansli i Råsunda, Solna, samt att låta Zlatan signera den. Allt detta ökade publiciteten.
  5. Evenemang (egna och andras). Munkplast sökte aktivt olika typer av lämpliga evenemang att delta i. Det handlade om stadsfester, mässor och utställningar, föreningsmöten och liknande. Man erbjöd sig att delta och sponsra pärlaktiviteter i form av gratis material och egen arbetsinsats. Man skapade även ett eget evenemang i form av en skoltävling i pärlläggning med namnet Nabbi Cup (se nedan under ”Lösningen”).
  6. Ett gediget hantverk. Oavsett hur goda idéer man har, så måste genomförandet hålla allra högsta klass. Textmaterial, sändlistor, tajming, kontakter med journalister m m måste vara professionella.

Notera att:

  • Oavsett om man kallar det spånmöte, workshop, brainstorming eller liknande så är ett inledande kreativt möte i grupp den kanske viktigaste enskilda aktiviteten i en lansering eller tidsbestämd PR-aktivitet. Under en enda timme, eller två, kan man skapa idéer som håller för en hel kampanj eller flera månader. Plocka in alla berörda som kan tänkas kunna bidra med kreativa idéer, stäng av alla mobiltelefoner och låt fantasin flöda. Tänk vitt och brett och avfärda i detta skede inte ens de mest tokiga idéerna.
  • Bilder får allt större utrymme i svenska medier. Ibland är tillgången på bra bilder helt avgörande för om en artikel publiceras eller inte. Om man kan tillhandahålla bildmöjligheter eller egna bilder eller grafik så ökar sannolikheten väsentligt för att en redaktion nappar på ens nyhet eller PR-framstöt.
  • Bilder är en känslomässig form av kommunikation som i mediala sammanhang främst syftar till att väcka intresse och skapa uppmärksamhet, inte att förtydliga ett budskap. Var inte för försiktig i val av motiv.
  • Svenska medier skriver mer om lättsamma jippon än tidigare, som en del av en allmän trend mot alltmer underhållnings- och nöjesrapportering.



BRAINSTORMING - Så spånar du fram goda idéer

Brainstorming, idémöten eller s k spånmöten är en viktig del av allt kreativt arbete, inte minst PR. Alla PR-byråer arbetar med interna idémöten för att få till en interaktiv kreativ diskussion som ska leda fram till goda idéer om vilket budskap som är lämpligast att kommunicera för respektive kund, och hur man ska få ut detta (eller dessa) budskap (t ex val av PR-verktyg och kanaler).

   De används för alla PR-aktiviteter ”med höjd”, där det inte redan från början är solklart hur man ska gå tillväga och vilken vinkel man bör nyttja. Grundfrågan är: ”Vad ska vi göra?”

   Vilket företag som helst kan använda idémöten för att generera idéer inom t ex marknadsföring, PR, reklam, sälj, produktutveckling, management m m.

   Effektiva idémöten är inte slumpartade utan följer en rad regler och en struktur som visat sig ge resultat. Några praktiska råd:

  • Mötet måste föregås av ett förarbete, där den ansvarige för mötet mejlsar ut en bra definition och presentation av problemställningen/ämnet samt väljer ut mötesgruppen och sammankallar.
  • En grundlig research och inläsning leder nästan alltid till bättre brainstorming, och bättre idéer.
  • En lämplig storlek på gruppen är mellan fem och 12 personer. Med färre deltagare får man en för liten ”gemensam kreativ massa” men med för många så blir det rörigt och ohanterligt.
  • Miljön bör vara avslappnande och gärna lite ”kul”. Syftet är förstås att få igång det kreativa tänkandet. Inga störningskällor såsom mobiltelefoner är tillåtna.
  • En grundtanke är att tanken ska få löpa fritt utan att bli avbruten. Utgångspunkten är att alla idéer är bra idéer. Många anser att idéer inte får kritiseras överhuvudtaget under mötet. Jag anser dock personligen att man kan och bör invända mot mindre goda idéer, för att spara tid, om de är uppenbart olämpliga eller ogenomförbara av t ex legala eller praktiska skäl.
  • Kvantitet är viktigare än kvalitet! De allra flesta ”brainstormingexperter” rekommenderar att man försöker spåna fram så många idéer som möjligt, därför att ”lagen om stora siffror” ökar sannolikheten att någon eller några visar sig vara riktigt bra. Många rekommenderar att man sätter ett numerärt mål, t ex 50 eller 100 idéer.
  • Uppmuntra tokiga idéer! Tanken är att de riktigt goda idéerna ofta kommer från det som från början ses som för okonventionellt eller nästan bisarrt.
  • Visualitet är en fördel, t ex om det finns ett blädderblock eller en tavla att rita och kladda på. Bilder ökar kreativiteten.
  • En konversation åt gången. Man bör sträva efter att låta folk tala klart medan de andra artigt lyssnar och sedan resonerar kring och bygger upp varandras förslag. De bästa idéerna kommer när flera personer samtidigt följer en och samma tanketråd.
  • Någon måste leda mötet och någon måste föra anteckningar. Det behöver inte vara samma person.
  • Mötet får inte pågå för länge. Precis som alla andra möten tappar folk inspiration efter en tid. En halvtimme eller en timme är lagom.
  • Det är viktigt att spånmötet följs upp av konkreta handlingar. Någon måste vara ansvarig för att ge feedback efteråt och för att säkerställa att idéerna omvandlas till handling. Det optimala är att beslut fattas om vilka idéer som förtjänar att tas vidare så snart som möjligt efter spånmötet. Ett bra råd är att hålla spånmötet i en timme uppdelade på två halvtimmar: under den första spånar alla idéer och under den andra utvärderas idéerna.

Lösningen

Några av de aktiviteter som genomfördes var:

  • Initialt sändes pressmeddelanden om produktnyheten ut, kopplat till det faktum att pärlan fyllde 40 år. Recensionsexemplar av PhotoPearls budades till särskilt intressanta redaktioner, samt särskilt utvalda ”VIP-are” och trendsättande kändisar.
  • Allianser bildades med olika partners som kunde erbjuda Munkplast tillgång till företagets målgrupper – och uppmärksamhet. Ett exempel är Hjärnfonden som rekommenderar produkten i ett uttalande.
  • Inför julen 2005 lade Munkplast en stor pärltavla av jultomten. Den ställdes ut i skyltfönstret hos en leksakshandlare i Uppsala. Besökare kunde gissa antalet pärlor i tavlan och vinna set av PhotoPearls.
  • Munkplast tog initiativet till en tävling i pärlläggning bland tredjeklassare i Uppland, kallad Nabbi Cup, våren 2006. 35 skolor anmälde sitt intresse och tävlingen avslutades med en allmän utställning i Uppsala. Tävlingen blev en stor succé.
  • En workshop i pärlläggning och en utställning genomfördes på Lava, Kulturhuset, Stockholm. Lava har cirka 200 000 besökare varje år.
  • Deltagande i den svenska versionen av det globala evenemanget Ladyfest, ett evenemang för kvinnliga artister. Även här hölls det workshops i pärlläggning.
  • Det hölls workshops och pärlläggning av en känd konstnärs tavla i naturlig storlek på Moderna museet i Stockholm.
  • Det hölls workshops på Umeå kulturhus under temat ”manga” (japanska tecknade serier). Även här lades en stor pärltavla med mangamotiv som blev ett tacksamt objekt för pressfotograferna.
  • Inför fotbolls-VM initierade och sponsrade Munkplast skapandet av världens (då) största pärltavla föreställande den kände fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic. Tavlan byggdes av ett hundratal elever vid en skola i Ibrahimovics hemtrakt Rosengård, Malmö. Tavlan mätte 1.80 x 1.90 meter och bestod av fler än 140 000 pärlor. Pärltavlan visades sedermera upp i entrén på Svenska Fotbollförbundets huvudkontor i Råsunda, Solna.
  • I augusti 2006 slog 350 deltagare vid den ideella internationella fredsorganisationen CISV världsrekordet genom att bygga en 190 000 pärlor och fem kvadratmeter stor pärltavla utanför Jönköping. Munkplast sponsrade världsrekordet med gratis PhotoPearls.

För samtliga aktiviteter producerades och distribuerades pressmeddelanden, vilket kompletterades med mejl eller telefonsamtal till särskilt viktiga redaktioner.

Se exempel på erhållen publicitet längst ned på denna sida (länkar).

Notera att:

  • Enkelhet är en dygd, även i PR-sammanhang. Har man några goda enkla idéer bör man inte söka mer komplicerade lösningar än nödvändigt. Inget tjänar på att analyseras i evighet. Det kanske inte behövs en ordrik plan. Genomförandet är trots allt det viktiga – och resultatet av det.
  • Har man funnit ett vinnande spår – i detta fall kända motiv och världsrekord – så ska man hålla fast vid det och mjölka ut det så mycket som möjligt.
  • Man ska dra nytta av lyckade evenemang och bra publicitet i en ”andra våg” av aktiviteter som på olika vis kan bygga på den första, samt stödja säljaktiviteter genom att hänvisa till de lyckade PR-insatserna. Munkplast sammanställde PR-aktiviteterna och resultaten av desamma i en inbunden pärm på både svenska och engelska som användes som stöd till befintliga och blivande återförsäljare (se nedan). Detta fungerade väl både som ”krok” för att sluta nya återförsäljaravtal, och som inspiration till befintliga återförsäljare att satsa på den nya produkten.

Resultat

Det initiala pressmeddelandet om PhotoPearls var det första som Munkplast någonsin har skickat och mottagandet blev mycket gott, till stor del p g a att redaktionerna aldrig hade fått någon information från Munkplast tidigare – trots att de kände igen Nabbipärlan. Detta var en glad överraskning för luttrade nyhetsredaktörer och journalister som är vana vid att företag och organisationer skickar ut massor av pressmeddelanden om nästan ingenting – i tron att kvantitet är bättre än kvalitet. Så är inte fallet.

   Samtliga evenemang och tillhörande PR-aktiviteter fick avsevärd publicitet i lokal, regional och nationell press, lokal och nationell TV samt (något oväntat) även regional och nationell radio. Många var riktigt stora uppslag på bästa nyhetsplats och tonen var genomgående mycket positiv.

   Några av höjdpunkterna var två stora artiklar (plus löpsedel) i Dagens Nyheter, en artikel i Aftonbladet, ett uppslag i Dagens Industri, omnämnanden i Metro, två artiklar i Sydsvenskan (Zlatantavlan), ett inslag på Dagens Eko, inslag i Lilla Sportspegeln, samt TV4:s och SVT:s nyhetssändningar. Av de enskilda aktiviteterna gav Zlatan-tavlan mest publicitet.

   Exempel på rubriker är: ”Pillig trend återvänder” (Aftonbladet), ”Pärlplattor på digitalt vis” (Dagens Nyheter), ”Datorn rätt väg för pärltillverkare” (Dagens Industri), ”157 000 pärlor – vilken tavla av Zlatan!” (Sydsvenskan) och ”150 000 pärlor Zlatan” (Dagens Nyheter).

   PhotoPearls inte bara hakade på, utan stärkte en svensk och global “pysseltrend”. Sveriges reklambyråer smittades också av trenden och en av dem använde pärlläggning i en stor reklamkampanj för att marknadsföra lättlagad soppa (!). (“Vad gör du när Kelda gör jobbet?”) Helt utan kostnad för Munkplast.

   Ordet “pärlifiera” uppfanns i det första pressmeddelandet för att beskriva hur man omvandlar digitala bilder till pärlmönster. Ordet användes genomgående i alla pressmeddelanden – samt i media. Den Svenska språknämnden beslutade i december 2005 att ge ordet “pärlifiera” officiell status som ett av enbart 32 nya svenska ord detta år. Detta gav ytterligare publicitet i TV och rikspress.

   Den lyckade lanseringen och publiciteten gav konkret affärsnytta för Munkplast i form av en kraftigt ökad orderingång och försäljning av pärlorna (+50%) i hela Norden, samt underlättade kontakter med både svenska och utländska återförsäljare och distributörer. Försäljningsökningen ledde till att Munkplast anställde sex nya personer och införde ett nattskift för att möta den ökade efterfrågan. Munkplast ämnar bygga en ny lokal i Uppsala för att öka produktionskapaciteten.

   En inbunden “lanseringspärm” med text och bilder togs fram som en summering av PR-aktiviteter och den erhållna publiciteten. Denna pärm används nu i kontakter med distributörer och återförsäljare, för att visa produktens potential och attraktivitet hos kunderna, underlätta försäljning, och inspirera återförsäljare att göra egna PR-aktiviteter på sina marknader.

Notera att:

  • God publicitet bygger varumärke och trovärdighet och har en bekräftande verkan på kunder, egna anställda och partners. Man kan nyttja god publicitet genom att t ex länka till artiklar från den egna hemsidan eller beställa s k särtryck från tidningen i fråga.
  • “Story-telling”, att berätta en historia, är ett mycket effektivt PR-vapen. Det “förankrar” produkten, tjänsten eller företaget i mottagarnas sinne, nästan som en gammal god vän. Finns det en intressant historia att berätta om t ex hur företaget grundades, så gör det. Ta IKEA som exempel: alla vet hur Ingvar Kamprad startade företaget och hurdan han är som person. I Munkplasts fall återgav många tidningar historien om plastpärlan och dess uppkomst.

STORYTELLING: Ett bra PR-vapen: berätta en historia!

”Alla” vet att Bill Gates startade Microsoft i ett garage och att IBM ”släppte” utvecklingen (och ägandet) av operativsystemet till sina datorer till Microsoft. Historien om IKEA och Ingvar Kamprad – allt från Kamprads försäljning av tändstickor som mycket ung till IKEA-katalogen och stora exportframgångar – känner de flesta svenskar till. (IKEA har förstås lagt hela företagets historia på sin webbplats.) Apple och Virgin är två andra bra utländska exempel, och Kinnevikgruppen och SAS två bra svenska, på hur företag kan bygga en kännedom och en identitet hos konsumenterna genom sin historik (och ofta förankrade i en färgstark och PR-kunnig grundare/ledare).

   Corporate storytelling, eller bara storytelling (det finns tyvärr inget bra svenskt ord) har vuxit fram som ett bra PR-vapen i en tid då traditionell reklam mister alltmer av sin effektivitet eftersom den fyller ut alltmer av både det offentliga och det privata rummet.

   En bra historia om det egna företaget sticker ut och har dessutom den fördelen att den återberättas, sprids vidare, av konsumenterna (med trovärdighet, och utan kostnad) i flera led.

   Wikipedia definierar storytelling så här: ”En verksamhet som anser att varje företag och organisation har berättelser, ett slags berättarkapital, som kan skördas och användas för att utveckla verksamheten och nå framgång och bättre effektivitet. De sanna berättelserna i organisationens kultur kan användas för att stärka organisationen, underlätta rätt rekrytering och addera värden till varor och tjänster. Corporate storytelling används särskilt för att visa emotionella värden och visa organisationens värderingar.”

   Till skillnad från reklam är historierna således inte påhittade utan sanna. Snart sagt varje företag har något i sin historik som är av intresse, någon intressant episod, en färgstark grundare, okonventionell produktutveckling, oväntade succéer... Gör en inventering och en insats för att plocka fram denna historik och låt en duktig skribent sätta samman en historia som kan spridas på olika sätt; via den egna hemsidan, i intervjuer med reportrar, internt, på seminarier och under säljmöten o s v.

   Kampanjen för PhotoPearls belönades i november 2006 med guld i PR-branschens årliga tävling Spinn i klassen ”Visualisering”. Juryn motiverade priset med att ”trots en liten budget blev mediegenomslaget kraftfullt tack vare starka visuella lösningar”.

   ”Det var naturligtvis jättekul att få så mycket positiv uppmärksamhet, att få vara med i TV och vinna priser. Det är nästan onödigt att säga att investeringen i PR var väl värd sitt pris. Men något oväntat såg jag även starka positiva interna effekter; våra medarbetare var glada och stolta över att jobba på ett företag som var ”i ropet”. Självklart lägger vi större delen av vår marknadsföringsbudget på PR även de kommande åren”, säger Munkplasts VD Peter Stambeck.

Notera att:

  • Man ska inte underskatta de effekter på medarbetarnas yrkesstolthet, sammanhållning och motivation som positiva omnämnanden i media kan ha. PR är således även en investering i personalvård. Och underlättar rekrytering!

Framgångsfaktorer

Kampanjens framgångsfaktorer var de nyckelfaktorer som omnämns ovan (”Vägen mot lösningen”), d v s nostalgi, visualitet, aktualitet, fantasi och kreativitet, evenemang och ett gediget hantverk. Utöver dessa bör nämnas enkelhet i idégenerering, planering och utförande, samt korta beslutsvägar – tiden var knapp och det var nödvändigt att fokusera på konkreta aktiviteter istället för på långvarig planering och många möten. Företagets VD och konsulten var de enda som var involverade i PR-kampanjen och besluten var lätta och snabba att fatta.

   Uppdraget utfördes av Munkplasts VD Peter Stambeck och PR-konsulten Peter Karaszi. Peter Karaszi arbetar i marknads- och PR-nätverket Caprivi PR och har varit PR-konsult för främst små och medelstora teknikrelaterade bolag sedan 1990, med resultatinriktade medierelationer som specialitet. Han har skrivit sex böcker om PR och mediekontakter, bl a ”Stora PR-boken”. Peter Karaszi har varit informationschef för det börsnoterade konsultbolaget Cyber Com och för mjukvaruföretaget StreamServe. Han har även arbetat som ekonomireporter på bl a Dagens Nyheter och Finanstidningen.

Länkar till artiklar om lanseringen och den nya produkten:

Dagens Industri: ”Datorn rätt väg för pärltillverkare”.
http://di.se/Nyheter/?page=%2fAvdelningar%2fArtikel.aspx...

Dagens Nyheter: ”Pärlplattor på digitalt vis".
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=678&a=506289

Aftonbladet: ”Pillig trend återvänder”.
http://www.aftonbladet.se/hemtradgard/inredning/article465614.ab

Resumé: ”Årets bästa PR-kampanjer".
http://www.resume.se/nyheter/2006/11/23/arets-basta-pr-kampanjer/index.xml

Dagens Nyheter. “150 000 pärlor Zlatan”.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=524094&previousRenderType=3


Efterord

Kampanjen för PhotoPearls fortsatte under 2008 och 2009 med bl a satsningar utomlands. Grundstrategin för PR var fortfarande gemensamt skapade jättelika pärltavlor av aktuella motiv. Under sommaren 2009 initierade Munkplast bygget av världens största pärltavla föreställande USA:s president Barack Obama vid 50 skolor över hela USA. Bygget och avtäckandet av tavlan, som mäter 3,45 gånger 2,70 meter och består av cirka 370 000 pärlor, gav PhotoPearls massiv publicitet i USA med omnämnanden i t ex CNN, NBC, CBS och USA Today.

Provläs ur boken

”Sveriges bästa PR” ges ut med stöd av: